.

Jag borde sätta mig på ett tåg nånstans. 
Och hoppas att jag inte hamnar vilse. 
Behöver känna att jag lever. 
Kanske inte gör nåt ändå. 
Om jag hamnar lite vilse. 
 
Det finns väl värre saker. 
Som vardagen till exempel. 
 
Den malande, malande vardagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0