Bara EN till. Sen ska jag sluta...
“Har du en spänn till natthärbärge”, den visan har jag hört.
Den refrängen hörs numera varje dag. När man sitter där på tricken,
vad var det som gick snett? Ingen ger en spänn för lodisar idag.
Och om det mot förmodan skulle ges en liten slant,
blir det tillsammans med moralkakor från en gammal tant.
Det är samma gamla Svedala, men inte likadant.
För om tanten investerar i Calles aktiefond, är moralen inte riktigt likadan.
Då frågas inga frågor, om degen går till knark eller brännande av byar i Sudan.
Så behåll din lilla slant du tant, jag ser hur svårt det är...
Att ge den till en sån som mig med dålig karaktär.
Men nog fan finns det pengar, men inte finns dom här.
Nu ska dom integreras, dom med märklig dialekt.
Dom ska lära sig bli svenska så som jag.
Dom ska sluta hålla ihop sådär med polare och släkt!
Kunna säga tack så mycket och goddag!
Men vill dom bo i moderatkommun, en kommun såsom den här,
som Ekerö där grannen är en präktig miljonär.
...Ja, då ska dom integreras,
men inte integreras här.
Näh!
Ja, vart tog vårt välstånd vägen? Varför har vi inte råd?
Exporten har ju aldrig gått så bra.
Det produceras mycket mera än det gjorde då,
ändå är det kris för soc och Stockholms stad.
Kan det va som så att skapar man en kristidsatmosfär,
går folk med på försämringar medans du blir miljonär.
För nog fan finns det pengar, men inte finns dom här.
Tanten hon gick av, alla gör ju som dom vill...
var och en på eget sätt med egen stil.
Tillväxten den peakar, och tricken den står still
medans tanten gått och köpt sig en ny bil.
Så behåll din lilla slant du tant, jag ser hur svårt det är.
Att ge den till en sån som mig med dålig karaktär.
Men nog fan finns det pengar, men inte finns dom här.
