Cynisk jävel

Ibland når man inte fram.
Och man har så väldigt mycket i sig.
Som bildar en blockad.
Ingenting av det man behöver säga...

...kan bli sagt.

Jag hörde någonstans att man ska kunna prata om allt.
Allt med varandra.
Att det är nyttigt.
Men det känns inte nyttigt.

Inte alls faktiskt.
Jag vill inte belasta mer.

Såna här kvällar...
behöver jag någon jag inte känner.

Någon jag aldrig har träffat.
Och aldrig kommer att träffa igen.
Som kan sitta ned och hålla käften.
Hålla om mig.

Utan förväntningar och krav.
Inga frågor om vart jag kommer ifrån.
Ingenting om vart jag ska.

Och jag vill inte veta din livshistoria.
Jag vill inte behöva veta.
Jag vill inte ta ditt och göra det till mitt.

För en gångs skull vill jag vara den som gör mitt till ditt.
Och ingenting, ingenting tillbaka!