Cynisk jävel

Idag invaderade jag Lunds gator.
Jag och regnet.
Tillsammans. Ett.

Det satt en man på ett elskåp.
Med en gitarr.

Och sjöng. Jaja, sa jag.
Jaja.

Det sitter alltid män med gitarrer.
Överallt.
Och sjunger.

Sen blev han tyst.


"In kom en gammal knarkare på Klara polisstation..."
Och såg på mig.

Jaha? sa jag. JAHA?

"Hans skor var våta och hans ögon kalla."

Hurra! sa jag. HURRA!

Och rusade fram. Med bestämda steg.
Mot mannen.
Och sa "Hurra!" och la alla mina mynt på hans lilla tygbit.


I tyst samförstånd.

Slöts en pakt.
Som idioterna inte såg.
Men som jag kände.

Starkt.

Och därefter fick jag tag på dagens första och enda dam.
Som ville hjälpa.