Tid

Idag hade vi en märklig föreläsning som gjorde att jag nästan bröt ihop. Berörande?
Märkligt. Jag har hört allt hon sa tusen gånger förut, jag visste vad hon skulle säga innan hon sa det.
Men trots det, när det lämnat hennes läppar var det ute. Det var ju så. Man kunde nästan ta på det.
Jag tror dock inte att någon ville det. Jag tror att många kommer att lämna den här utbildningen. Många BORDE lämna den.
Jag funderade på det. "Skulle jag klara av det där?" och bara känna den totala maktlösheten.
Samtidigt. Om inte jag skulle klara det... Vem fan skulle då klara det?

Och när jag gick hem i regnet gick jag förbi ett stort monument på torget i Kristianstad. Precis bredvid den stora julgranen de precis satt upp.

"TID"

står det. Tid... Och ovanpå en utav bokstäverna sitter en kula av silver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0