Cynisk jävel

En gång var du rebell.
Du hade svart hår och slitna jeans.
På den tiden då det inte var mode.
På den tiden vi inte visste vad mode var.

På den tiden vi skrev med svart spritpenna över våra nakna kroppar.
Vi älskade utan ord.
I en explosion.

Bilden av den kalla ölflaskhalsen mot dina rödmålade läppar.
Har etsat sig fast på min näthinna.
Vi gick bortom det omöjliga.
Lämnade märken på himlen.

Varje kväll med dig var en saga.
Varje sekund ett alternativt slut.
Valmöjligheten.
Då vi inte visste vad vi ville göra.
Gjorde vi allt.

Och alla cigaretter mot förkastliga lår.
Alla broar vi brände.
Tomheten efter att vi gått.
Lugnet efter stormen.

Saknaden efter våra andetag mot deras nakna hud.